Hållfasthetslära

Hållfasthetslära. Ett av ingenjörstudentens mest fruktade ämnen. Dess syfte är att kunna se hur material beter sig när de påfrestas, nåt som jag tror de flesta av oss gjort redan när vi var barn, genom att bryta kvistar och böja pinnar. Vad som då var så kul har nu kommit tillbaka till universitet och blivit grått och tråkigt.


Hur kan det ha blivit så? Är det för att grekiska alfabetet inte räcker till för kursens formler? Är det för att kurslitteraturen ser ut att vara lika antik som de bokstäverna? Mycket möjligt, men jag tror att största anledningen är för att Hållfasthetslära kräver en del fantasi för att förstå. De krafter som kursen använder sägs uppstå innanför kropparna som studeras, men i sjävla verket är de grova förenklingar av vad som faktiskt händer. Det sker så mycket i kroppar när de påfrestas att det är svårt att förenkla det helt och hållet. Det är därför formlerna i formelsamlingen kan bli väldigt komplicerade, och varför samlingen i sig är så stor.

Att formlerna är så bökiga kan tyvärr inte hjälpas. Som tur är kommer man under kursens gång inte behöva göra mycket mer än välja rätt formel, och mata in de givna värdena. Det svåraste utav dessa är såklart att hitta och välja rätt formel. För att göra detta måste man förstå grundkoncepten, det räcker ofta inte att bara ha ett hum om dem (då hittar du bara rätt kapitel i samlingen, lycka till med att se skillnad på formlerna).  

Jag har därför tänkt försöka ta mig an att göra dessa koncept enklare att förstå. Jag kommer använda tentauppgifter som exempel så ofta som möjligt, så att ni får lite mer än ett facit att titta på när ni pluggar inför tentan. Samtidigt vill jag se till att illustrationerna är mer levande än i kursböckerna. Hållf handlar ju trots allt om dynamiska påfrestningar, saker som dras, trycks ihop, vrids och bryts. Det känns inte rimligt att bilderna ska vara tråkiga, svartvita och stela. 

Ett annat tips är att om ni glömt er formelsamling när ni pluggar, så kan ni kika på denna sida: http://hallf.se/formelsamling/

What you get

  • 9

    lessons

  • 9

    exercises

Chapter 1: Snittning

  1. Snittning
  2. Töjning
  3. Termisk utvidgning
  4. Vridning
  5. Brott
  6. Drag- & Tryckspänning
  7. Skjuvspänning
  8. Utmattning
  9. Spricktillväxt

Hållfens mest grundläggande metod, som man lätt kan blir förvirrrad av trots hur enkel den ser ut att vara. Så en gång för alla: hur snittar man??

About the author

Pierre Lindgren

Jag går Design och Produktframtagning på KTH. Jag stöter ofta på kursmoment som känns mycket mer omständiga än vad de borde vara. Därför försöker jag tillämpa mitt Design-tänk o förklara saker på lite annorlunda sätt :)

Ready to learn?

or

Unlocking course...