Lesson 2

Mining

4

Hur får valutor sitt värde?

Dagens sedlar är egentligen inte värda någonting rent fysiskt. Öven om de är svåra att förfalska är det trots alls bara en papperslapp med lite bläck på. Hur kommer det sig då att vi kan använda de för att köpa saker?

Förr i tiden var valutor direkt knutna till fysiska varor, oftast guld som var väldigt eftertraktat. Men eftersom det var opraktiskt att bära på massa guld när man handlade bestämde man i USA att en dollar skulle motsvara en viss mängd guld. Papperssedeln fungerade alltså som ett bevis på att man hade den mängden guld man påstod. Den som hade en dollar kunde därför när som helst gå till ett guldvalv och byta ut sedeln mot guldet.

På gamla amerikanska sedlar kan man se hur det står att att dollarn kan bytas ut mot guld.

Sedan många år tillbaka har världens länder dock rört dig bort från den s.k. Guldstandarden. Dagens valutor kallas istället för fiatvalutor, vilket innebär, något förenklat, att de bara är värda något för att regeringen säger att de är det. Eftersom dagens valutor inte kan bytas in mot guld eller någon annan fysisk vara, är det egentligen bara det här förtroendet på regeringen som gör att vi idag handlar med de tryckta papperslapparna och utgår ifrån dess valuta för att mäta våra tillgångar.

För den som vill veta mer om hur dagens pengasystem fungerar och de negativa aspekterna av ett fiatsystem finns det en väldigt bra YouTube-film:

Bitcoins uppkomst och värde

Bitcoins trycks inte av någon riksbank utan skapas genom en process som kallas för mining. Processen liknar på många sätt guldbrytning, men fungerar på ett modernare sätt.

För att generera Bitcoins laddar du först hem ett program, och låter sedan datorn arbeta för att lösa ett väldigt komplicerat matematiskt tal. Den som löser talet får 25 Bitcoins (ett s.k. block), och i teorin kan vem som helst alltså tjäna ihop massa pengar så länge ens dator är först med detta.

Det här låter kanske lite för enkelt för att vara sant?

Faktum är dock att de här matematiska talen är designade att bli svårare och svårare ju fler Bitcoins som finns. Dessutom halveras ersättningen var fjärde år. Från början bestod varje block av 50 Bitcoins, idag är det 25, 2016 kommer det att vara 12.5 och det kommer att fortsätta gå ner fram tills alla Bitcoins har tagits fram.


Antalet Bitcoins som finns, och som kommer att produceras. Just nu har vi redan tagit fram ungefär hälften av alla Bitcoins. Efter att 21 miljoner Bitcoins skapats kommer det inte att produceras några fler någonsin igen.


När Bitcoin först introducerades kunde vem som helst som hade ett någorlunda starkt grafikkort vara med i leken, men idag är det i stort sett omöjligt att generera dem på egen hand om man inte har köpt dyr och avancerad datorutrustning som är anpassad för just mining! Bitcoin-protokollet är gjort så att det genereras ett block ungefär var tionde minut.

I klippet nedan ser ni hur en erfaren "mineare" jobbade för några månader sedan:

Verifiering av transaktioner

En annan viktig roll som alla hundratusentals miningdatorer har är att verifiera varje Bitcoin-transaktion. De ser till att varje transaktion som görs i Bitcoin-nätverket är legitim, och tack vare att de är så många och kraftfulla är det därför i princip omöjligt att lura systemet.

Vissa påstår att Bitcoin-överföringar är 100% gratis. Detta är dock inte helt sant även om transaktionsavgifterna är otroligt låga jämfört med till exempel kreditkortsbetalningar (du kan göra en överföring på flera miljoner kronor för bara några ören)!

I och med att att antalet Bitcoins som grävs fram blir mindre och mindre med tiden kommer minearnas jobb istället skifta åt att använda deras datakapacitet för att verifiera transaktioner, och de tjänar isåfall ihop Bitcoins tack vare att de får en del av transaktionsavgiften utöver blocken som de gräver fram.

Comments

icon

Be the first to comment!